IRC-Galleria

Uusimmat blogimerkinnät

Selaa blogimerkintöjä

Blogi

« Uudemmat - Vanhemmat »

aikuinen nainenSunnuntai 30.04.2006 22:30


sitä sinkkutietä mä nyt vaeltelen . enkä inise .
nyt mul on enemmän aikaa kavereille ja perheelle .
mutta kahville mä kyl meen aika monen kundin kaa , ihan ystävinä vaan.
ei ei , kyl se herra oikea joskus aikanaan tipahtaa mun eteen .
ja kyl mä opin mun omista virheistäni ,
broidilla kesti 27 vuotta , ja mulla 17 . se on se 10 vuoden ikäero-saavutus.
ei veljet ,

nyt mä meen vappua juhlimaan :)


// sofie

Mina drömmarTiistai 28.03.2006 22:34

Mina drömmar .

Jag antar jag har målsättningar i livet , drömmar jag vill uppleva . Men , hur skall jag kunna uppleva mitt eget liv , om jag inte vågar ta chanser , se från olika synvinklar , ta ett steg ? Jag kan inte leva som jag vill om jag inte vågar göra något med mitt liv . Jag kommer att dö ensam med tiotals katter och se på då grannens barnbarn leker ute på gårdsplanet där huset brevid .

Jag vill inte bli sån . Jag vet vad jag vill nu , och jag vet jag måsste uppoffra nästan allt för att få allt . Jag måste våga ta risker , se sanningen i vitögat och inse att detta är det jag drömt om hela mitt liv . Men varför bara drömma då man kan förverkliga det ?!

Vågar jag ? Jo , jag behöver bara se i min pojkväns ögon och jag vet , även om min styrka tar slut inombords för en stund så stöttar han mig , han ställer alltid upp för mig . Jag vågar , för jag vet att han alltid finns där för mig , jag kommer aldrig nå bottnet igen , för han håller om mig .

Sofie , nu har du din chans säger jag till migsjälv .. Och ler så att jag spricker . Jag kan göra det , jag kan för att jag vet vad jag vill , hur jag vill , och när jag vill . Det har börjat , förändringarna i mitt liv , sakta men säkert når jag målet om jag bara orkar/envisas med att hålla fast vid mina mål .

Jag tänker bannemej inte dö ensam med kissemissar som äter upp mitt kadaver och ha hatiska barnbarn i granngården som i slutändan tyckte jag förtjänade mitt öde . Nej ni , Jag ska ha egna barnbarn som springer runt i huset , drar mig till vanvettet med sitt evinnerliga skrik som jag ändå i slutändan älskar , just för det ..

.. att jag vågade i rätt tid ta min chans och leva .
« Uudemmat - Vanhemmat »